Life-Enriching Education Lab – LEE Lab in Europe

We are pleased to offer events to support NVC in education.

The Life-Enriching Education Lab (LEE Lab) is an event in line to further follow up on Marshall B. Rosenberg’s commitment to education.

The LEE Lab is created for everybody interested in Life-Enriching Education, including school and kindergarten teachers, child care staff, administrators, counselors, educators in youth programs, parents, NVC trainers, certification candidates, and practitioners who share the intent to explore and apply NVC values in education.

Our intention with LEE Lab is to:

  • Create a lab environment for lab participants to explore together a set of key questions and topics relevant to their particular field of interest in education
  • Support co-learning and exchange of experience
  • Draw upon the leadership and expertise of a team of certified CNVC trainers who have in-depth experience in the field

We treasure the form of the LEE Lab which strongly reflects mutuality and everyone ́s contribution to create the space. It is very empowering to realize how much people are doing in the world. The actions shared reinforce our trust that we together can empathically influence education.

Brief background

In 1999 Marshall Rosenberg led the first NVC in Education meeting in Flagstaff, Arizona. It was an inspiring starting point for many of us to apply a systematic approach to NVC in education. Since that time, many trainers in many countries have done valuable ground work applying NVC in educational settings from preschool up to university level. We now have much to share with each other and with educators everywhere.

In 2015, Sura Hart (with Jean Morrison, Jared Finkelstein, Anniken Poulssen-Beer) worked on the design and pilot of the first LEE Lab which took place July 2016 in Albuquerque, New Mexico.

Since then LEE lab has been offered yearly. The three last ones in Europe and with the participation from school actors from many different countries.

Read more about the LEE Labs at https://www.nvcineducation.org/

Now we are looking forward to co-creating and co-facilitating a LEE Lab in Bosnia Herzegovina 2020.

Marianne Göthlin and a team of certified trainers including Corrylaura Van Bladel, Shona Cameron,  Gabriele Grunt, Giacomo Poleschi, Towe Widstrand.

Ny övningsbok i NVC

Öva, öva, öva

Nu är den här, övningsboken i NVC som jag drömt om att erbjuda sedan länge. Titeln är “Öva, öva, öva” och den innehåller ett antal övningar i ett pedagogiskt upplägg som passar alla som vill integrera NVC. Målet är att bidra till kontakt, ömsesidighet och respektfulla dialoger.

Se boken och annat material http://visfera.com/

Jag har ofta saknat bilder  som visar den klarhet jag upplever att NVC bidrar med. Tillsammans med En Dolci har jag nu skapat ett material i text och bild för att presentera och öva NVC, och som kan passa olika inlärningsstilar och olika miljöer. Material är testat i flera olika länder och feed-backen är väldigt positiv.

Lite om hur NVC kan bidra i förskolan

Lite om hur Nonviolent Communication kan bidra i förskolan

I förskolan är man inriktad på att skapa goda relationer och en trygg och stimulerande miljö för lärande och samverkan. Barnen ges möjlighet att utvecklas som individer, både socialt och kunskapsmässigt och får en erfarenhet av att vara en del av en gemenskap. Samverkan kring barnen både inom förskolan och med föräldrar ger många situationer där kommunikation och förståelse för olika behov och beteenden spelar en avgörande roll. Nonviolent Communication är ett förhållningssätt och en praktik som kan bidra till att stärka förmågan och öka möjligheterna att mötas med respekt, att lyssna empatiskt, att uttrycka sig ärligt och att samverka med människor i alla åldrar, även i utmanande situationer.

Några områden i kommunikationen med barn där NVC kan vara en värdefull guide:

·        Utrycka dig tydligt för att nå fram och underlätta samarbete

·        Sätta gränser utan att skuldbelägga eller hota

·        Uttrycka uppskattning så att det stärker självförtroende och självkänsla

·        Lyssna med närvaro och bekräfta barnen i deras upplevelser

·        Medla mellan barn och vara en modell för dem i att hantera konflikter

NVC ger vägledning hur vi kan sätta gränser på ett sätt som skapar tillit i relationerna. Vi behöver då kunna möta barnet där det är och anpassa vårt eget beteende efter det – utan att för den skull släppa ifrån oss ledarskapet. Ofta växlar vuxna mellan att vara dominanta och att ge efter för barnens önskningar. Här kan NVC vara ett stöd att i stunden hitta ett sätt som ger mer kontakt och ömsesidighet. Det bygger på att ha en samarbetsinriktad relation till barnet och använda sin spontana auktoritet och makt som vuxen utan att tvinga, straffa eller hota. Vi kan t ex säga: – Jag vill att du kommer och sitter här hos mig en stund. Istället för att säga: – Du måste sitta still nu, annars förstör du för de andra.

NVC betonar också ett respektfullt lyssnande som ger plats för olikheter. Att redan som barn få utveckla sin empatiska förmåga – genom att själv mötas med empati – är oerhört viktigt för att kunna förstå hur de handlingar man utför påverkar andra människor. Att kunna lyssna med empati, ta in vad den andra upplever i stunden, utan att försöka fixa eller komma med lösningar är något vi återkommer till i våra träningar. När barn inte vill det som vuxna föreslår  kan vi lyssna in och gissa vad barnet upplever för att få kontakt och undvika en maktkamp. – Är det så att du gärna skulle vilja fortsätta med det du gör för du tycker om det? Istället för att direkt försöka argumentera för att få barnet med på det du vill. – Alla ska gå ut nu. Det kommer att bli kul. Skynda dig så får du en cykel på gården. Att praktisera NVC kan ge ömsesidiga samtal som stärker barnen att värna sin integritet och samtidigt vara öppna för samarbete med andra.  

När det blir konflikter mellan barn fokuserar NVC på att förstå och bry sig om bådas behov och att skilja handlingar från person. Om t ex ett barn slår ett annat är det lätt att hamna i att det ena är ”offer” och den andra är ”förövare”, och det vi uttrycker då blir skuldbeläggande. För att vilja lära sig av sina misstag och hitta nya sätt som fungerar bättre med andra behöver man få först få full förståelse, empati, för sin upplevelse och det behov man försökte tillgodose. – Var det så att du också ville ha kul och då tog du den där bilen som A höll i? –  Och du A, blev du arg för du ville fortsätta leka med bilen?

Med NVC tränar vi också att uttrycka uppskattning till barnen på ett sätt som är stärker självförtroende och självkänsla. Beröm kan lätt, precis som kritik, bidra till en statisk, bedömande kommunikation som är mer klassifi­cerande än stärkande och kontaktskapande. Vi har en vana att tala om för andra vad de ÄR för något, snarare än vad de GÖR för något som vi gillar eller inte gillar. Vi säger t.ex. till ett barn ”- Du är duktig”, i stället för att säga ” – Titta, nu kunde du knyta skorna själv”. Faran i att vi får höra ospecifika bedömningar från ”auktorite­ter” är att vi inte utvecklar vår förmåga att självständigt bedöma egna och andras in­satser.  Med NVC tränar vi både att sakligt uttrycka vad barnen gör som vi uppskattar och att få barnen att känna sig värdefulla utan prestation – bara för att de finns till och är sig själva.

Det här var några korta exempel på hur NVC kan bidra i förskolan. Under de senaste 10 åren har jag och mina NVC-kollegor gjort flera olika projekt i förskolor och introducerat NVC till hundratals pedagoger. Jag gläder mig åt erfarenheter, utvärderingar och rapporter som beskriver hur NVC påverkat och berikat vardagen för dem som ägnat uppmärksamhet åt att reflektera över och integrera NVC. NVC kan ge en viktig bekräftelse på betydelsen av humanistiska värden och den omsorg som ofta är motivationen till att arbeta med barn. Det upplevs ofta som en lättnad och inspiration att få stöd att stå för dessa värden på ett tydligt sätt.

 

Marianne Göthlin, skolande.se, marianne@cnvc.se, 0704215561

 

 

Booklet with NVC introduction for schools

I have sometimes been missing NVC material to use when approaching educators and teachers. Now I have produced a booklet, together with Towe Widstrand, with the intention to give a short overview of NVC and how NVC can contribute in daily life school situations. The booklet is currently translated to English, German, Polish, French, Dutch,  Norwegian, Slovene, Italian and Czech.

If you are interested in buying booklets they are available  in my web shop. The booklet is about 25 pages, size A5 and costs 8€ plus sending cost. It is also available as E-book for download.

Feed-back on the topic of being “a perfect parent”

After my recent workshop in Portugal I got encouraging feed-back from Suzana Caldeira.

“Thanks for the insights and the tools that you have shared with us. I noted a change in the way I’m relating to my children. When I connect in such a way, I feel more aware not only of the other but of myself.

The first day after the workshop I was really happy, Now, I feel a bit sad, like if I was saying goodbye to something that has been with me for so long, and for so long I thought it served a purpose: I’m talking about an obligation behavior that I have had: “To have to be and show that I’m a perfect mother, even when I don’t know what to do”.

Now I accept whatever comes from this new behavior of accepting “not knowing everything”, and I feel sad with my old self, and happy for the new results in connecting.”

 

Bok om konflikthantering i utbildning

Jag har medverkat med ett kapitel om NVC i en bok som heter: Konflikthantering i professionellt lärarskap. Här kan du läsa om innehållet från bokens baksida. Boken finns att köpa på Gleerups förlag.

Konflikter är en naturlig del av skolans vardag – att möta och hantera konflikter kräver däremot specifik kunskap och träning. Om det sociala samspelet i en konflikt hanteras väl kan konflikten vara ett tillfälle att träna sig i att uttrycka sina egna tankar, diskutera olika uppfattningar och tolkningar, reflektera över sitt eget och andras deltagande samt att tänka igenom samspelets förlopp.

Forskningen visar också att när lärare får kunskap om konflikthantering behöver de inte ägna lika mycket tid åt att hantera konflikter och till disciplinering. Det innebär i sin tur att tiden för lärande ökar. Hur ska då en lärare hantera de konflikter som uppstår i skolan så att de kan bli goda lärandetillfällen?

Konflikthantering i professionellt lärarskap innehåller såväl teoretisk som erfarenhetsbaserad kunskap och kan ses som en orientering i kunskapsfältet. Författarna utgår ifrån förhållningssätt som stämmer väl överens med den dialektiska kunskapssyn och värdesystem som finns inskrivet i skolans uppdrag.

Boken riktar sig framför allt till lärarstudenter och lärarutbildare samt till yrkesverksamma lärare på olika nivåer, till fritidspedagoger och skolledare.

Samtliga medverkande författare arbetar dagligen med konflikthantering, teoretiskt och/eller praktiskt. Medverkande i boken är Ilse Hakvoort, Birgitta Friberg, Marianne Göthlin, Towe Widstrand, Pat Patfoort och Arja Kostiainen.

Redaktörer för boken är Ilse Hakvoort, universitetslektor i pedagogik, verksam vid Göteborgs universitet, och Birgitta Friberg, konsult och adjunkt, verksam vid Yrkeshögskolan, Göteborg.

Pedagogik mellan Dialog och Monolog

Min vän och kollega Niclas Rönnström, som jag ofta refererar till och ständigt lär mig nytt av, har skrivit den här artikeln som känns viktig och aktuell. Niclas är forskare på Pedagogiska instutitionen vid Stockholm Universitet och intresserar sig särskilt för kommunikation, demokrati och ledarskap i skola och utbildning.

Så här beskriver Niclas i artikeln vad den handlar om:

I den första delen (1) redogör jag huvudsakligen för Baumans förståelse av Förintelsen som ett olyckligt möte mellan ordinära kännetecken hos moderna samhällen, i (2) diskuterar jag kommunikationens konstitutiva roller och sociala funktioner i relation till Baumans analys, i (3) klargör jag distinktionen mellan dialogisk och monologisk kommunikation som en väsentlig distinktion i relation till de problematiska drag hos moderna samhällen som Bauman och andra har identifierat. Vidare, i (4) visar jag hur begrepp om systematiskt störd kommunikation kan vara till hjälp för att identifiera när makt och orättvisa sociala förhållanden stör dialogiska villkor och, till sist, i (5) diskuterar jag vad som kan känneteckna en dialogisk pedagogisk kommunikation för demokrati, lärande och ansvar och mot en ensidig mål-medelrationell utveckling som riskerar att urholka pedagogisk praktik på moral och demokrati.

 

 

Nonviolent Education in preschools

Nonviolent Education in preschools

first results of an international study

„Violence-prevention in preschools“ might sound a bit tough in the context of young children. The term “Peace-education” has a softer touch but sounds maybe less effective. Both terms pursue in this context the same aim: to show and teach children “life skills”, how to solve conflicts in a constructive way  – may it be by strengthen children’s self-esteem, teaching them to realize and name their emotions and feelings and to recognize them also by other persons, teach children special technics or by being a role-model in difficult situations. “Nonviolent Education” to use another term, is the goal of this international Daphne Project.

Recent studies show that a big part of “special behaviour” has its roots in early childhood experiences. The earlier intervention begins, the bigger are the chances that intervention is helpful. One of the first institutions, which children attend in their early years is the preschool. This is why preschools can play an important role in preventional work. Especially on the level of primary school exist already a lot of different programs for violent prevention, but until now, violence-prevention has no fix place in preschool-curricula or in the education of preschool-teachers.

The aim to compare the policies and needs concerning peace-education in different European countries led to the international Daphne-Project, funded by the European Commission and coordinated by IFOR (International Fellowship of Reconciliation) and the German “Förderverein Kinder, Jugend und Kultur Grenzach-Whylen e.V”.

Six European countries take part in this project: Belgium, Germany, Italy, Norway, Poland and Sweden. In each country worked one or two preschools together with a research-institution. The first phase contained an explorative pilot study[1]. The research – based on literature-analysis, interviews, observations and questionnaires – focus on three different levels:

–          Educational System: which laws, curricula, programs or studies exists concerning non-violent education?

–          Institution: how do the teachers work in a preschool, which needs do they have, what help do they get, etc?

–          Children: how do children react in conflict situations?

The comparison of the results from the different European countries showed a lot of differences. The significance and attendance of preschools already in early ages is bigger in the Nordic countries Norway and Sweden as in the other four countries. In Poland are preschools not very common and the institutional education begins for a lot of children with the start of the primary school. Big differences were also seen in the group-size and the number of children for one educator. While in Sweden one educator comes to 5-6 children, in Belgium or Italy one educator is responsible for a group of 25 children. In these countries exist therefore more daily routines and structures while in Sweden the children have more possibilities to decide how they would like to spend their time.

Beside the differences were also common results found. In all six countries plays peace education a minor role in the curricula of the preschools nor is it a fix part in the education of preschool educators. That non-violent education is a subject in the daily work of a preschool is mostly dependent on the interests of the staff.

Even if the Swedish educational system on preschool level is more advanced compared to other European countries, there are still “gaps” visible when it comes to violent prevention. Especially a fix place in the education of preschool teachers for subjects concerning conflict solving is still open. Such courses could provide educators more knowledge to handle conflict situations in their daily working live so that they could help children in difficult situation to handle conflicts on different levels.

Based on the results from this pilot study the Daphne project intends in a next step to create and test an international program, which focuses on all the important levels: the Institution with its supportive national/local structures and laws, the educators and their education, the children themselves and as a fourth group the parents. As shown in the results and evaluation of already existing programs it is important to include all the different actors and levels in such a program. And a program, which includes all four levels, is at the moment non-existing on the educational map in European countries.

The comparison between Belgium, Germany, Italy, Norway, Poland and Sweden helps not only to see the differences and common problems but also to see the own situation in a new light. And it shows ways to go on in a hopefully successful work concerning peace education.

Susanne Gugger


[1] Due to financial and temporal restrictions, are the results of each country not representative for the whole country, but can give an impression of the situations in the different partner countries.